Året har börjat bra tycker jag, men den riktiga kraftsamlingen tog jag för ungefär två veckor sedan. Efter att ha läst och inspirerats av en väninnas blogg, där hon lagt ut härliga bilder på bra mat....mmmmums, det kan ju jag också göra.

Då bestämde jag mig för att ta mig själv i kragen på riktigt.

Jag ställde mig på vågen, konstaterade att jag gått upp 10 kilo sen i somras och har nu 18 kilo till målvikt....vad kan jag säga mer än MORR! Jag skulle kunna skriva ner mer än hundra (bort-)förkalringar till detta, men jag struntar i det. För hur det än är, så har jag ätit förmycket av fel mat och rört mig för lite.

Så jag gav mig in i GI-världen igen. Har skurit ner radikalt på kolhydraterna och kylen är full av grönsaker och frukt. Suget som smyger sig in på kvällen, dämpar jag med te och en frukt eller hemgjort knäcke (riktigt gott, tack Tilda).

Vad gäller vågen tänker jag inte göra som innan och väga mig varje vecka, utan bara väga mig en gång i månaden. Så om två veckor kommer resultatet, men jag känner redan nu att det går åt rätt håll.

Sen har jag ju träningen också, där kan jag ju lägga in en växel till, men i det stora hela är jag nöjd och kämpar vidare.

C U   

Ojoj...vilken vecka. Det har varit fullt upp hela tiden, så nu känner jag mig ganska mör. Tur att jag har en dag kvar på semestern.

En vecka som börjar med två dagars hockeycamp. Fullt ös på isen. Därefter en dags vila för att sedan åka till fastlandet för en cupdag. Dom kämpade på i "motvind och uppförsbacke". Efter fyra matcher bär det av hem till ön igen. Dagen därpå är det upp och till ishallen igen för tvådagarscup.

Så, summan blir fem dagar av sju har det varit hockey och en dag för resa.

Vad tycker vi då om ishallar och hockey en kväll som denna??

ASGRYMT ROLIGT!!!

Båda två ser fram mot ishallen och träning på tisdag.

C U

Idag kan man ju säga att det blåst på bra....den där Emil han kan han.

'Det är ju tur att han blåser vidare och bort härifrån till imorgon, då det bär av på hockeyresa.

Åh...så roligt  

C U 

Så har jag då semester, härligt!!

Vad är då bättre än att gå upp lika tidigt som om jag skulle ha jobbat, åka till samma samhälle där jag jobbar finns och spendera en hel dag där, precis som när jag jobbar?

Jag har ett svar.....HOCKEY!

O det räcker ju inte med idag, utan vi gör om samma sak imorgon. Så ingen uppesittarkväll för oss, men vad gör väll det?

C U

Så har årets första dag gått, nu är det bara 365 dagar kvar...

Tänk vad mycket tid att fylla upp. Va mycke roligt man kan göra....

Jag tycker inte om att ge löften vid nyår. Löften som man inte kan lova att man kan hålla. Jag ska sluta äta godis, motionera mer, sluta röka osv

För besvikelsen blir så stor när det inte lyckas och varför sluta just nu, varför inte på julafton eller på midsommarafton eller bara en vanlig måndag?? Varför allt på nyårsdagen?

Sen är det ju oftast vid tolvslaget som löftet kommer, men infrias det då? Eller töjjer man lite på gränsen där.Det nya året kanske inte börjar förrän senare på nyårsdagen?

Jaja....vad vet jag. Jag tänker inte ge något i år heller, precis som vanligt.

Men....

det finns ju en del jag tänker kämpa vidare på, som exempelvis vågens plus-siffror. Men det är ju inget nytt, utan det kämpar jag ju med hela tiden.

Jag hoppas verkligen att det blir ett bra år.

C U

Nyårsnatten 2010, blåste som bara den och sverige spelade hockey i JVM. Hur skulle vi göra....bryta upp vid tolv och gå ut för att skicka upp ljuslyktorna med barnen.....alla odds va mot oss att vi skulle lyckas skicka iväg något och matchen va spännande.

MEN SKAM DEN SOM GER SIG!! Barnen ville, så vi tog våra champngeglas och lycktorna...trotsade blåsten och bröt upp från matchen.

Det smattrade runt omkring och vi kämpade med elden för att få iväg lycktorna. Vid tolvslaget skålade vi och såg på när en (av två) lycktor blåste iväg. Jag och min väninna lovade varandra att nästa nyår skulle vi skåla in det nya året tillsammans förhoppningsvis med respektive).

Så va det 2011....

Ett år som gått på som en ångvält med mig och ska jag vara ärlig så känns det riktigt skönt att det är över. Visst är det ju så att större delen av året har varit riktigt bra, men de saker som inte varit bra har varit mer än det brukar och jag har aldrig hunnit landa ifrån ena saken när det dykt upp något annat. Så den senare delen av året har gått åt till att återhämta mig.

Början av året såg allt så ljust ut. Vågen visade lättare siffror, träningen gick utmärkt och jag hade träffat någon, som jag faktiskt trodde på. Han fick mig att må riktigt bra.

I februari dog en nära vän och det va riktigt tungt. Jag ville inte tro att det va sant. Låångt efter trodde jag att han skulle komma och knacka på dörren, som han brukade göra. Men nop. Jag har insett nu att han inte kommer knacka på igen.

Februari bestog också av en flytt. ÄNTLIGEN fick jag min lägenhet, som jag väntat på länge. Nu dröjer det innan jag flyttar igen.

I mars blev min älskade son 9 år. I år fick han inget kalas, för vi va iväg på fastlandet. Han spelade hockey med Graip. Dom är så grymt bra. Och jag är riktigt stolt över att vara hockeymamma till det laget. Det är så grymt roligt med hockey.

April va väll rellativt smärtfri. Rullade på i behagligt tempo.

I början av maj kommer nästa dråpslag. Ännu ett hugg i själen. Nästa dödsbesked. Min sons pappa fanns inte mer och blicken i min sons ögon när jag berättade kommer alltid finnas med mig. Min underbara son. En saknad som följer med hela tiden och som kommer att följa med ett tag till. Jag är glad idag, för att min son och jag fick tillfället att säga adjö och att jag tog det tillfället.

1 1/2 vecka senare får jag beskedet att även hans sambo gått vidare. En tragisk månad....mycke tragisk. Finner än idag inga ord.

Efter många turer med obduktioner osv, så får vi äntligen gå på en begravning i juni. Ett slags avslut, så man kan få gå vidare.

Så har halva året gått....vågen visar ännu lättare siffror, träningen är lite effektivare.....så långt går det ju bra. Men resten kan det väll vara nog av nu??

Tyvärr blir det ett uppbrott i relationen jag trodde så mycket på. Han fick panik i förhållanden sa han. Stackare. Detta sänkte mig totalt. Jag som ville tro att jag va så stark, fick nu inse att jag va bräckligare än jag varit på länge. Nu orkade jag inte längre. Jag gjorde det jag va tvungen till. Min sons intressen blev mer ett måste nu, det höll mig över vattenytan tror jag.

När jag sen får reda på att "han med paniken" träffat en ny (inte ens en månad efter), blev jag likgiltig. Dra åt....!!

Juli=SEMESTER!! Härliga semester med mycke bad, grillning och HOCKEY!!  Japp, klart det ska vara hockey på sommaren....

Dessutom följde vi med mina föräldrar till fastlandet och hämtade upp "Kungen av Thebe"

Laios

Ett litet yrväder kommer till familjen och har nu växt upp och blivit ett stort yrväder.

Augusti, det är min månad det och även detta år fick jag besök på min födelsedag  . Dessutom blev jag bjuden på Takida/Europe. Asgrymt!! Tack min kära vän för den behövde jag. (Även om det blev lite downfall).

Hösten och vintern har bara gått på i ett. Tyvärr har vågen börjat visa plus-siffror och träningen har avtagit en aning. Snön håller sig borta och det är grått ute.

Som tur är har jag kommit ifatt mig själv och känner att jag landar med båda fötterna på jorden igen. Jag tänker ta nya tag vad gäller träning och kost, fortsätta med att ge min son den trygga och roliga tillvaro som jag hela tiden gör. Jag tänker hålla alla energislukare på armlängds avstånd (långa armar).

Jag vill tacka ALLA ni som hjälpt mig att klara av detta år. Utan er som familj och vänner, hade jag haft ett ännu jobbigare år. Jag är så lyckligt lottad, som har en underbar familj som alltid ställer upp och sanna vänner som alltid finns där när jag behöver dom. Jag är även lycklig över den underbaraste i mitt liv, som håller mitt humör på en lagom nivå   Du är mitt ALLT min son!!

TACK ALLA NI SOM GÖR MITT LIV VÄRT ATT LEVA!!

Ikväll, ska jag vid tolvslaget....ta ett glas bubbel med samma väninna, tända en ljuslyckta och skåla in 2012...undrar just vad vi ska lova varandra denna kväll..

Jag hoppas på ett riktigt bra år..

GOTT NYTT ÅR!! 

Usch va dålig jag har varit på detta  

Men...ALLT!!....har bara gått ihop...

Det känns som jag inte minns dom senaste veckorna. Jo, jag minns att det varit julafton, men vägen dit och efter....nja, dagarna flyter samman.

Har haft i tankarna att göra "Lelles årskrönika" , summera året 2011,  tycker att det  har varit.....ganska jobbigt och hoppas på ett bättre 2012.

Jag återkommer om det imorgon.....the last day of 2011.

C U

JAG ÄLSKAR MIN SON!!

Kände bara för att säga det.

Tänk inte ens tanken.... 

...nej, jag gör det bara...

Vad ska jag säga, han lärde sig klättra innan han gick.

Innan han gick ja.....det är ju ett tag sen nu. Vad tiden går.

En underbar tid i det stora hela.

Mitt härliga hjärta